En Oskriven Framtid

Då var andra dagen här på Gotland snart till sin ända! Igår kväll anlände vi med Gotlands färjan hit till ön efter en båtresa på ca tre timmar hit. Vädret var strålande när vi gick på färjan, men ju närmare vi kom ön desto mörkare blev det och tillslut kom även regnet.

Idag har det varit lite si och så med vädret, så vi bestämde oss i morse att vi skulle promenera längs strandpromenaden in till Visby. När vi började närma oss centrum möttes vi av de stolta ringamurarna som ramade in staden. Innanför stadens murar rådde turisternas mekka, det var inte många gotläningar man mötte. Lite shopping varvades med god mat och fika. 

Runt om i Visby gjordes reklam för Tornespelen under kvällen, så efter lite övvervägande bestämde vi oss för att köpa biljetter. Vilket vi är super glada att vi gjorde nu efteråt, för vilken show det var. Riddare och gycklare med mera underhöll oss under ca två timmar, med dueller och olika tävlingar. För ni som ska hit på medeltidsveckan, kan jag varmt rekommendera detta!!!

 

Vill säga ett stort tack till er som har skrivit en liten kommentar, jag har läst alla betryggande och omtänksamma ord! Vet att ni är några stycken som har undrat om jag har läst eller inte, blir lite si och så att vara inne på nätet på sommaren. Hoppas att ni står ut ändå och finns kvar i augusti när allt börjar på riktigt igen, för då blir det mer regelbundna inlägg. Nu i semester tider skrivs endast ett inlägg när lusten och orken faller på!

På måndag åker jag tillsammans med mamma, pappa och min syster till Gotland för lite "riktig" semester. Det är först när man lämnar huset som man slipper allt, alla samtal och brev och så vidare. Då väljer man själv när mobilen ska vara på eller inte, för ibland behöver nog alla människor en liten paus från att vara nådd. Ibland önskar jag att man slapp ha mobilen med på promenaderna, men för trygghetens skull funkar inte det. Det hade annars varit så härligt att gå längs havet och bara fundera och njuta. Men det har varit för många fall för att känna sig trygg utan. En annan fördel när man åker iväg är även att man bara kan vara "Therese" inte skadade Therese. När man möter nya människor väljer du själv hur mycket av insidan du vill visa, du kan välja ut delar av en själv som du vill visa upp. Det funkar tills man kommer i situationer där ditt handikapp eller smärtgenombrott inte längre går att dölja. Efter att ha levt med ständig smärta och ett funktionshinder i snart tre år, så vet man vilka situationer som man behöver hjälp och inte. Man blir då även en jäkel på att dölja hur ont eller hur svårt man har för en sak, för ibland vill jag att ni bara ska se mig som person inte hur armen hänger eller stel jag är när jag rör mig.

I en veckas tid är vi på Gotland och jag ska bara njuta av att vara på semester som alla andra. För när alla förberedelser, mediciner och hjälpmedel är nerpackade är jag som vilken turist som helst!!!
Bon voayage (hoppas det stavades rätt)!!!!

Lördagen den 16 juli ringde bröllopsklockorna i Carl Gustavs kyrka i Karlshamn för det fantastiskt vackra brudparet Malin och Ronne. Malin och jag blev väldigt nära vänner under sjuksköterske utbildningen och under de åren träffade hon Ronne för första gången, därifrån har vi fått följa deras kärleksresa. Bröllopsplaneringen har varit i full gång länge och i julas blev jag och en annan vän tillfrågade om vi kunde vara Malins brudtärnor. Lyckan var fullständig och vi kände oss väldigt hedrade att vi fick detta uppdraget.

Dagen i lördags började med besök hos frissan för oss alla tre, för att sedan bege oss vidare till en fantastisk fotografering i gammaldags miljö. Kidde en av bestmannen var en klippa över alla trösklar och trappsteg, det är ju inte helt lätt att ha långklänning och en dålig fot i den miljön. Fotografen var jätte duktig och fick fram det bästa av alla och brudparet bara glänste av lycka på alla kort!

Efter fotograferingen var det dags för vigseln i kyrkan och vi alla sju stod nervösa i sakristian, medan vi hörde hur allt fler människor gick in i kyrkan. Klockan tre slogs portarna upp för brudföljet som bestod av brudparet först fram, sen brudtärnorna, sen brudnäbben (brudparets lilla vackra prinsessa) och sen de två bestmännen. Det var inte många ögon som var torra under vigseln, då de sa ja till varandra och blev man och hustru.

Efter mycket riskastning och fotografering av anhöriga utanför kyrkan var det dags att bege sig till festen på Saltsjöbaden, en lokal precis vid havet här i Karlshamn. Där möttes vi av en fördrink och snittar, medan vi väntade på brudparet. När de hade kommit gick vi in i den otroligt vackert dekorerade lokalen för att avnjuta en väldigt god tre rätters middag. Kvällen var helt underbar, med fantastiska tal, lekar, dans, trevligt sällskap och dans. 

Det vackra brudparet!



Såhär såg jag ut när jag var färdig hos frissan!



Detta är en oförglömlig dag i mitt liv och den var verkligen värd all extra smärta och trötthet som knockade mig dagen efter. Trots att varenda muskel och ben i kroppen värkte när jag vandrade hem vid midnatt, så hade jag bara ett stort leende på läpparna. För detta är ett uppdrag som man betyder väldigt mycket att få i förtroende!
Tack Malin och Ronne för att jag fick vara med att dela denna dagen med er!

Blir så glad när jag går in här och det är en liten kommentar! De senaste kommentarerna har varit från några av er som för mig är okända, vad jag vet iallafall! Det värmer i mitt hjärta när ni skriver att ni gillar bloggen eller att ni har fått tips om ett hjälpmedel eller dosett och så vidare. För det är ju det bloggen handlar om att hjälpa varandra, stötta varandra eller tipsa varandra. För vi är så många som känner oss ensamma i vår skada trots att vi har många runt omkring oss som stöttar och finns där på många sätt och vis. Ni som är nya på denna sidan och har en wiplashskada eller har anhöriga eller bekanta som har det, hoppas jag känner igen er i det jag skriver!

För det var så jag kom in i denna gemenskapen bland personer som är i samma situation, när jag var nyskadad hittade jag en blogg om en wiplashskadad tjej som var några år äldre än. Det var som en klump lättade när jag första gången vandrade in på hennes sida, för en gångs skull behövde jag inte förklara utan allt hon skrev var något som jag lika gärna kunde ha sagt. Den här tjejen och jag har fortfarande kontakt, ändå är det snart två år sedan vi mötes på nätet! Tack tjejen för att du alltid stöttar, lyssnar och framförallt förstår!!!

Hoppas att ni som är känner likadant som jag kände och att det kan vara en liten glädje i allt det jobbiga som det medför att vara nackskadad!

I tisdags kväll tog jag, syster yster, mamma och mormor båten ut till Kastellet för att se på sommarteater. Kastellet är en liten ö några minuter utanför hamnen i Karlshamn, där den lokala teaterföreningen sätter upp en pjäs varje sommar. I biljetten till teatern ingår en båttur tur och retur till ön, vilket även det är en härlig sommarupplevelse. Detta året var det dags för den actionfyllda pjäsen De tre muskutörerna!
Den var super bra verkligen och väl värd de hårda stolarna som man satt på under kvällen. För så är det ju smärtan tar ju inte semester för att jag gör det, men ibland är det värt att lida en stund extra bara för att få uppleva det där lilla extra!

Jag kan varmt rekommendera den härliga sommarteatern här i Karlshamn, om ni har möjligheter att gå på den! Otroligt sevärd och ni får en fantastisk utflykt under en sommarkväll!

Vet att ni är många som varje dag tar en titt inom denna sida och jag antar att ni har blivit lite besvikna den senaste tiden, då det har varit väldigt dåligt med nya inlägg. Det var ett medvetet val av mig, då jag behövde få fundera för mig själv hur jag skulle fortsätta att blogga. Det känns fortfarande inte helt hundra mitt beslut, men jag väljer att fortsätta att delge er tips och information hur det är att vara skadad. För det är det denna bloggen är, detta är hur mitt liv som skadad ser ut. Detta är min verklighet! Genom att skriva här kanske jag kan hjälpa någon annan eller bara få ventilera av mig mina tankar.

Nu har jag iallafall semester, om man kan ha semester från att vara skadad. För mig blir det semester när alla andra har semester, för då tystnar telefonen, breven och saker som man ska göra i kalendern. Idag när jag och min syster var ute och plockade smultron slog det mig vad sommaren egentligen handlar om. Det är att vara fullständigt inne i det man gör för stunden och att vara helt delaktig i det man väljer att göra. För det är verkligen en kontrast till hur mitt liv är till vardags annars, då energin enbart räcker till en sak och resten av dagen går man som en robot genom aktiviteterna. För egentligen är du för trött att vara delaktig, men jag vägrar att ha ett liv som enbart handlar om att vila konstant. Vad är det för liv att göra en grej och sen vila övriga timmar på dygnet, istället väljer jag min robot dans och det funkar för mig. I sommar gäller det dock att vara delaktig i allt och njuta av att bara känna att orken räcker till det jag verkligen vill göra och ingenting mer! För alla måsten och krav på att orka och prestera som samhället ställer, glöms för en liten stund bort!

Tack för att ni orkar med mig och hänger kvar!!!