Kämpigt värre!!
"Jag älskar snön"- detta är en fras som jag har sagt i några månader nu när många andra har klagat på hur jobbigt det är! Att få pulsa runt i snön har varit något som har gett mig ett lugn och glädje över att bara få vara i nuet. En liten fristad om att vara i en drömvärld och för en stund glömma bort sin egen verklighet. Jag har kanske lite fel perspektiv för jag känner ju inte av det jobbiga som att behöva skotta osv, för det funkar inte med min kropp.
I förmiddags tog jag min vanliga promenad vid havet, vilket jag gör på mina lediga dagar. När jag tog på mig stövlarna tänkte jag att det skulle vara skottat på cykelvägarna och att det skulle bli en behaglig runda. Detta resenomanget visade sig vara helt fel, så jag har gått och kämpat i snön hela rundan. Jag försökte gå på vägen ett tag, men insåg snabbt att det var väldigt halt och fick därför snabbt ta mig in i snön igen! Med mina balansproblem blir det ju som bambi på hal is!!!
Så efter att äntligen ha kommit hem igen, måste jag erkänna att snön inte är så fridfull längre och att jag börjar så smått ansluta mig till er som vill ha bort den vita massan!
