En Oskriven Framtid

Blir både arg och ledsen när man blir dåligt bemött av vårdpersonal. Vet själv hur viktigt det är att visa respekt och förståelse för varje individ som vänder sig till vården, eftersom jag är van vid både att vara personal och patient. Under de här fem åren som jag har varit skadad har jag haft turen att möta väldigt fina människor, som passar utmärkt i sin roll. Ska inte sticka under stolen att jag även har mött ett och annat rötägg också, men alla fina människor som har hjälpt mig slätar över de minnena lite.

Anledningen till min besvikelse idag var ett enkelt telefonsamtal till min vårdcentral för att förnya ett recept. För det första var jag lite irriterad redan innan jag kom fram då jag har försökt att komma fram i tre dagar, men telefontiderna har varit slut redan vid lunch varje dag. Idag under eftermiddagen kom jag äntligen fram och jag förklarade snabbt vem jag var och mitt ärende. Ett sånt här samtal brukar vanligtvis vara väldigt enkelt och gå på några minuter, men nu visade det sig att min läkare hade gått på semester och var inte tillbaka från vecka 29. Men jag såg inget problem i det, då jag har haft samma medicinering i tre år och andra läkare har skrivit ut tidigare, tyvärr såg inte hon det som enkelt. Helt plötsligt sa hon att hon tyvärr inte kunde lova något. Då blev jag förbannad och sa, men jag kan inte vänta till vecka 29 för min medicin tar slut i slutet av nästa vecka och jag måste ha den för att klara av min vardag. Ni får faktiskt fixa det men en annan läkare. Om och om igen säger hon att hon inte vet om det kan fixas, men jag får väl lägga en lapp till en läkare. Detta samtalet slutade med en både arg och ledsen Therese och det är så synd när det blir så. Har världens bästa läkare och har blivit väldigt bra bemött i övrigt på vårdcentralen tidigare, tyvärr spelade den här personen inte i samma liga. Så nu är det bara att hålla tummarna att det löser sig, annars blir det en kamp att ta helt i onödan....

Snart är det bara tre veckor kvar tills jag går på semester!!! Ska bli så himla skönt, känner att jag behöver det nu. Kroppen börjar att bli rejält sliten....

Här kommer ett försenat veckoschema:

Måndag: Jobba
Tisdag: Jobba
Onsdag: Klipp och besök av morfar och mormor.
Torsdag: Jobba
Fredag:Midsommar fest hos Elin!

Igår var det äntligen dags för leverans av mitt kök och sängar från Ikea. Allt fungerade väldigt smidigt med beställning och så, fram tills att man skulle bekräfta sin beställning av leverans till en dataröst från Ikea i fredags. Förstår verkligen äldre människor som inte riktigt klarar av alla alternativen man ska välja mellan. Så länge man kan svara på frågorna är det väl okej, men så fort man avviker från ja eller nej blir det problem. Vissa frågor var inte helt lätt att svara på, men icke sa nicke fick man prata med en människor om de inte förstod vad jag sa.

Igår var den i alla fall på plats lastbilen, dock nästan 2 timmar för tidigt. Men men upp kom mina grejer, efter mycket pust och stånk. De som lastade trodde ju att de skulle kunna skicka upp allt i hissen, då jag hade svarat ja på att det fanns hiss. Datarösten gjorde dock inte att jag kunde prata in till Ikea att hissen är så liten att ingenting knappt gick in. Så leveransen som skulle ta 10 minuter tog istället upp mot en timme. Så är det, nu är den i alla fall på plats!

Bild kommer i helgen! Nu blir det massage för min del....

Världens finaste mormor har offrat sitt fina bärnstenshalsband till Caspian och hans matte! Jag ska nämligen testa att göra ett eget till Caspian för att han ska slippa fästingarna! Han brukar ha Frontline med det funkar inte så bra som det brukar i år. Tydligen är det ett otroligt fästing år så då är det bara att försöka hitta en lösning!

Många har rekommenderat halsbandet med nervgift, men jag vet andra hundar i min omgivning som har blivit dålig av detta så det kändes inte bra att prova! Ett annat tips jag har hört är att ha bärnstenshalsband på långhåriga hundar, då blir tydligen pälsen statisk och fästingarna trivs inte. Så nu har jag och mamma gjort om mormors halsband till hundhalsband! Så fin min lilla prins, hihi!

Nu håller vi bara tummarna för att det hjälper! Uppdatering kommer!!!

Tiden bara rinner iväg. Denna veckan är vi framme vid leveransen av mitt Ikea kök. På onsdag smäller det och en 12 meter lång lastbil anländer utanför dörren. Förhoppningsvis med två sängar, bäddmadrass och ett helt kök inuti. Så här ser resten av veckan ut;

MÅNDAG Jobba + beställa tapeter.

TISDAG Jobba.

ONSDAG Köket kommer.

TORSDAG Jobba.

FREDAG Skolavslutning för min extra syster.

Sitter äntligen i soffan, väskan är packad inför morgondagen och Caspian är nykammad. Man får ju vara fin när man ska bo på hotell, hihi. Skönt att komma iväg lite, det har varit en lång dag. Älskar mitt jobb, men vissa dagar är det full fart i hundranittio och då känner man att kroppen är rejält trött när man kommer hem på kvällen. Men så är det för alla. Skillnaden är bara att mina 30% procent som jag arbetar är som 100% för någon som är frisk. Vi kämpar lika mycket för att få ihop vardagens pussel, även om det ser ut som jag har mycket ledig tid på mitt schema. Man ser inte hur mycket av den lediga tiden går till att orka med en fritid. Vila, promenad, apoteksärende, massage med mera för att bara orka med att jobba och umgås med familj och vänner. För de sakerna ingår med i mitt jobb, för att kroppen ska orka. Men ibland är det svårt att se för vissa om man har en frisk kropp som orkar allt i hundranittio hela tiden... Jag gör så gott jag kan för att få ihop livets pussel!