Malmö!
Nu är man tillbaka i hemmets lugna vrå eller lugna kan ju diskuteras. Vi hade det tydligen istället lugnare i Malmö jag och mamma för när vi kom hem sitter min syster helt likblek i en fåtölj och har skadat knät och pappa går böjd som ett c då han har fått ont i ryggen. Vi konstaterade rätt snabbt att vi hade levt i en liten bubbla när vi var iväg, för tänk att någon städar, fixar frukost åt en och att man slipper laga mat det gäller bara att bestämma vad man ska äta. Halva dagarna var nämligen ren semester och den andra halvan var fylld av förpliktelser och nervösitet. På semestern var vi mycket ute på stan och shoppade, åt middag och fikade och bara tog det lugnt. I torsdags var vi även och hälsade på en mycket fin vän till mig Malin och hennes dotter Moa, vilket var jätte mysigt! Hon bjöd på god fika och vi satt bara och pratade, sen klämde vi även in lite Moa mys när hon vaknade. 
Sen var det dags för den andra delen som inte var semester, besöket på Malmö allmänna sjukhus och hos tandläkare Thomas List. I torsdags gjorde jag en magnetröntgen på käkarna och en panorma röntgen på tänderna, vilket gick jätte bra! Alla var jätte trevliga och väldigt tillmötesgående då vi inte riktigt visste exakt var vi skulle. De som arbetade på magnetröntgen var verkligen lugnet själva, vilket gjorde att mina små fjärilar i magen lugnade ner sig. Jag brukar inte vara nervös innan jag ska göra en undersökning för man har varit med så länge nu och en magnetröntgen på nacken har ju gjorts tidigare. Problemet var att jag var för nyfiken den gången och tittade upp när jag var inne i tunneln och insåg då att jag nästan hade näsan i taket, då är man inte så kaxig när man är fastspänd. Därför hade jag med mig detta till denna gången, men som sagt var det lite annorlunda denna gången. De hissade inte heller upp britsen ända upp till taket denna gången och de spände bara fast huvudet denna gången, så det gick jätte bra och bildernas kvalite blev bra!
Igår var det dags för besöket hos Thomas List och efter lite efterforskningar var vi skulle någonstans hittade vi dit, ibland är det inte lätt att hitta om man inte får en kallelse. Bilderna som togs dagen innan hade tyvärr inte hunnit komma fram så en diagnos vad felet är kunde inte sättas. Istället las en diagnostisk blockad i höger käkled, för att lokalisera om problemet sitter där. Det hela var som en liten minioperation med operationsmössa och sterilisering av kinden och sen var det dags att lägga blockaden. Jag brukar inte klaga men fy fan vad det gjorde ont när han grävde inuti käkleden. Tandsköterskan hade hela tiden kontakt med mig under ingreppet och såg till så att jag andades långa djupa andetag, vilket inte är helt lätt när man spänner sig som en fiolsträng när det gör ont. Efter blockaden reducerades smärtan till en början med 50 procent på den sidan och sen fick vi ett schema som vi skulle fylla i till idag om hur ont det gjorde. Besked vad som ska hända härnäst får jag när Thomas ringer i slutet av nästa vecka, så nu gäller det bara att hanera nervösiteten tills dess. Min högsta önskan är nämligen bara att få slippa ha ont i mina käkar och kunna äta allt igen....
Tack själv gumman för att ni kom å besökte oss, hur mysigt som helst! Alltid lika underbart att umgås med dig vännen... Som vi sagt, att även om vi inte träffas eller hörs så ofta så känns det alltid lika bra när vi träffas- det är ju så det är mellan riktigt riktigt bra vänner! Ronald hälsar så gott å hade oxå gärna velat träffats, men det får bli nästa gång vi är i Blekinge!
Hoppas att blokaden gjort lite nytta å smärtan är mindre... Håller tummarna för att du får ett positivt besked av Thomas när han ringer!
Du är en sann hjälte å kämpe vännen! Glöm inte bort att vi alltid finns här för dig!
Älskar dig!
Massa pussar från oss tre
