Toppar och dalar..
Fick en kommentar nu i helgen, från en som läser bloggen regelbundet. För ett tag sen var det en period som var jobbig, vilket syntes i inläggen sen efter det kom en period då mycket var positivt och bra. Tycker det är så kul att höra vad någon annan tycker och tänker, för en annan läser inte inläggen när jag har skrivit dem. Så jag ser inte riktigt helheten, utan jag skriver det jag känner och tycker för stunden. Ibland är det för jobbigt att läsa hur man kände i en viss situation.
Jag funderade lite på hur helheten har sett ut den senaste tiden och då ser jag både toppar och dalar, men inget mellanting. Efter att ha tittat tillbaka ännu mer, kan jag känna att det var ett tag sedan mitt liv var fylld en period av enbart toppar. De senaste åren har motgångarna varit dominerande, även om man har varit glad för det lilla i livet. Men ju längre tiden har gått sedan olyckan har topparna blivit allt tätare. Även om jag har lika ont som innan eller har samma problem, så har jag anpassat mig eftersom. Man måste det för att överleva. I början tog smärtan och funktionshindret all uppmärksamhet och därav blev det många dalar i livskurvan, men ju mer jag har vant mig desto mer bjuder man in till med medgång. Då man klarar av situationen bättre, trots att man har lika ont.
Låter det konstigt...
Bara att konstatera att allting handlar om bearbetning och att ge sig själv tid, varje period är viktig för att kunna gå vidare!
