Tro det eller ej, men jag har ett vanligt liv också!
För några veckor sedan fick jag en inbjudan med posten till en nostalgikväll hos två vänner i Sölvesborg. Vi är ett gäng tjejer som har träffats i flerå år och därmed har det blivit en del bildbevis på vår vänskap. In i det sista visste jag inte om jag orkade åka dit, men bestämde mig slutligen för att min skada inte ska få ta allt ifrån mig och även att jag var ledig dagen efter så jag kunde ta smällen. Här kommer bildbevis på att jag faktiskt har ett "vanligt" liv också, tro det eller ej!
När vi skulle äta kom dock mitt handikapp och skada in i bilden igen och då var situationen tvungen att handikapp anpassas! Som tur väl har man vänner som ställer upp i vått och torrt och servar en med både att lägga upp mat, kuddar, håller upp bildörren där det är trångt att gå av och fixar ett special hemma designat matbord. Vill påpeka att ögonen egentligen är blåa, men blev giftigt röda på bilden!
Tack alla för en super trevlig kväll!
Tack själv gumman, jätte roligt att träffas allihopa! såg att jag blev lite hoptryckt på din bild, hehe =) läste kommentarerna till ditt förra inlägg, verkar ju värt att prova akupunktur! Massor av kramar!
Hej, tack för kommentaren i min blogg. Jag håller med i det du skriver, känner igen mig helt och fullt.
Läste igenom lite i din blogg, gud va bra du skriver om dit liv. Det är så skönt att läsa om andra som lever med kroniska åkommer, smärtor eller vad det nu kan vara. Inte för att man önskar någon detsamma, men det är skönt att veta att man inte är ensam och att det är nån annan som faktiskt förstår. För har man inte upplevt det själv så vet man inte hur det är.
Ha det så jättebra! Kram P
Att inte glömma bort sitt vanliga liv är nog det svåraste man kan ge sig in på när man har ett handikapp. Det glädjer mig att se att du lyckas. :)
Tack själv för en underbar kväll.. =) Glad att du bestämde dig för att åka med! Puss
