En Oskriven Framtid

Då var det höst igen och med den kommer influensa och förkylningar. För att förhindra det för egen del tar jag sedan några år tillbaka influensavaccineringen, vilket är ett väldigt omtalat ämne just nu. Det finns vissa som står emot och inte tycker att man ska spruta in ämnet i kroppen och vissa som är för. Var och en får ju bilda sig en egen åsikt om hur man tänker angående frågan.

Jag kan bara tala för min egen del. Sedan olyckan och imed att jag har astma orkar inte min kropp med infektioner lika bra som innan, utan när jag blir sjuk blir jag verkligen sjuk. Förra sommaren fick jag till exempel en vanlig halsfluss, som slog ut mig totalt. Jag fick hög feber och orkade knappt ta mig till toaletten själv, vilket inte riktigt stämmer överens med sjukdomsbilden av halsfluss.

För att undvika infektioner så är vaccinet en hjälp på vägen. Det skyddar inte mot influensa, för det kan jag få i vilket fall som helst men det skyddar mot att jag inte får det lika kraftigt. Min kropp skapar ett försvar mot influensan i med att man sprutar in en liten dos i kroppen, som immunförsvaret reagerar mot. Imed att jag då inte blir lika sjuk som jag skulle blivit om jag får influensan, så tar det inte lika lång tid för min kropp att återhämta sig.

Detta är viktiga argument för mig och därför var det i eftermiddag dags att ställa sig i kö på vårdcentralen för att få en liten dos av vaccinet.  Så nu är det bara vänta och se om man får någon biverkning det närmaste dygnet att ta hand om!





Ta hand om er där ute!

Sedan i somras har effekten på min facettledsblockad som jag gjorde i Jönköping för ett år sedan avtagit med och mer. Smärtan är tillbaka där vi började och det var dags att kontakta Ryhov igen. I eftermiddag hade jag en telefontid med överläkaren Mats och vi bestämde rätt snabbt under samtalets gång att vi skulle göra om blockaden ytterliggare en gång.

Så den 25 oktober ligger jag på operationsbordet igen för att bränna av nerverna till den skadade facettleden på höger sida för andra gången! Önska mig lycka till! För er som inte läste min blogg för ett år sedan, så kommer jag att berätta närmare så fort det börjar att närma sig!

Nej nu ger jag upp! I fyra dagar har jag provat den nya tabletten Targeniq istället för Oxicodonet, som jag har haft som långtidsbehandling mot smärtan i ungefär ett år nu. Det har fungerat bra smärtmässigt, då det har hållt det någerlunda i schack men nackdelen är att magen tar stryk. Skillnaden med Targiniq jämfört med Oxicodonet är att den har en substans som motverkar effekten av morfinet på tarmen, vilket gör att problemen minskar med magen. Den smärtstillande substansen är detsamma!

Rena kapet kan man ju tycka och är säkert för många, men för mig var det inte det. Varje morgon när jag vaknar så kryper det i mina ben som två myrstackar, men när jag har fått i mig Oxycodonet så tar det en halvtimme bara tills att krypningarna börjar försvinna. Samma effekt hade inte Targeniq på mig, det slutade aldrig att krypa. I fyra dygn har det krypit dag som natt, vilket inte fungerar i längden. Jag hade dock tänkt att härda ut tills igår kväll och i morse när jag fick världens magknip. Då började vi läsa på biverkningarna och där står det att tabletten innehåller laktos, då förstod jag varför jag hade fått ont i magen. Jag är nämligen laktos känslig, klarar lite mjölkprodukter om dagen och om det är kokt men inte för mycket och kallt. Efter två dagars tabletter var väl måttet rågat för min mage! Det var sista spiken i kistan, jag orkade inte längre! Så nu är vi tillbaka med de gamla tabletterna istället!

Jag har försökt iallafall, mer kan man inte begära!

Förra veckan togs ett antal olika rutinprover för att kolla så att jag inte hade brist på något ämne eller att inte levern tog för mycket stryk av alla mediciner. Alla prover var bra utom två stycken, som visade att jag hade brist på B12. Det var ju tur i oturen att jag har så duktiga människor runt omkring mig som föreslog testerna och att vi då upptäckte det innan värdet blev ännu lägre!

B12 är ett ämne som behövs för att de röda blodkropparna ska bildas, tillsammans med folat och järn med mera. Om det är brist på något av dessa ämnena så produceras inte tillräckligt med röda blodkroppar, vilket gör att det bildas en blodbrist. Har man brist på B12 kan man få olika symtom från trötthet till påverkan på nervsystemet, det varierar ju från person till person. 

För att få upp mitt värde har jag nu blivit insatt på två olika mediciner, en i injektionsform och en i tablettform. Så i 14 dagar framöver blir det att åka till sjukhuset för att få sin injektion och efter det blir det en gång i månaden. Idag är det dags att åka till sjuksköterska Monica för att påbörja behandlingen med sprutorna, innan det är dags att göra sig fin inför kvällens student för Elin!