En Oskriven Framtid

I morgon drar jag, mamma och pappa iväg på semester i fyra dagar till Falkenberg. Denna sommaren har mestadels gått åt till att vara hemma och göra utflykter här omkring, pga min infektion strax innan vi skulle gå på semester. För att komma iväg lite bokade vi därför en liten tripp till Falkenberg, där vi ska bo på ett lägenhetshotell.

Från Falkenberg blir det även en tripp till Ullared, på pappas begäran. Detta kan låta lite konstigt men han uppskattar faktiskt att gå där inne, han har liksom allt samlat under samma tak. Sen köper han en årsförbrukning av kläder, sen slipper han gå i någon affär under resten av året. Rätt smart egentligen, fast jag hade nog saknat att aldrig få gå och vara glad för en tröja här hemma osv.



Annars har vi inget mer bestämt under denna trippen, utan får ta dagarna som de kommer. Ibland är väl det som kallas för semester, eller vad säger ni???????

Dessa fem veckorna som jag har semester så är det inte inplanerat mer än ett läkarbesök, vilket är ovanligt för att vara mig. Vet egentligen inte om man kan ha semester från att vara sjukskriven, men för mig är det så i allafall. För en gångs skull behöver man inte förklara för någon om varför man är sjukskriven, utan man får vara som en i mängden. Normal för en gångs skull om man kan kalla de för det!

Tillbaka till det här läkarbesöket då, igår hade jag nämligen en tid på hudmottagning i Karlskrona pga av mina smärtstillande plåster. Jag har nämligen fått eksem med små blåsor under klistret, som kliar väldigt mycket. Frågan som ställdes på remissen var ju om jag kunde ha kvar denna typen av smärtstillande och om det gick att förhindra. Svaret jag fick av läkaren var att jag skulle få komma tillbaka på ett besök till hud i Karlshamn där de skulle testa mig mot olika ämnen för att se om jag är allergisk mot något. 

Hon visste väl inte helt säkert om hon kunde få fram ämnet som irriterade i plåstret, men de skulle göra ett försök så får vi se vad det leder till. Jag frågade varför inte man fick en reaktion direkt när man började använda plåstret utan att det kom ett år efter, men hon sa att kroppen har reagerat mot detta från början. Kroppen samlar tydligen på sig allergenet till en viss gräns och det är då du får eksem osv, men innan dess finns det bara i kroppen. Jag skulle inte heller använda vanliga plåster, utan hudvänliga typ tygplåster istället för att spara kroppen! 

Har ni saknat mig?

Här kommer äntligen en lägesrapport om mitt plötsliga försvinnande denna veckan. Det har nämligen varit full rulle, så lilla jag har inte riktigt hunnit med bloggen. Vi börjar väl med onsdagen då dagen först tillbringades på travbanan i Asarum som start på våran festival här nere i Karlshamn. Det har nästan blivit lite av en tradition då nästan hela släkten är samlad, mormor och morfar och min morbro och halva hans familj var där med vår familj nämligen. Jag och min kusin Elin gick plus med 19 kr efter typ åtta lopp, men lika glada var vi för det! Man kan ju inte räkna med att vinna så mycket om man bara satsar 5 till 10 kr på en häst i varje lopp. Efter det var det bara hem och göra sig iordning för på kvällen var det dags för Elin att ha 20 års fest, vilket blev en super trevlig kväll med mycket trevliga människor, roliga upptåg och god mat. 




På torsdagen hade stans befolkning tredubblats och överallt man än befann sig var det marknadsstånd eller matvagnar. Morgonen spenderades i sängen typ till elva och sen var det dags att göra sig iordning inför en runda på stan med min extra lillasyster, hennes storasyster, Elin och min syster. Vi hade en jätte mysig kväll med dans framför alla gatumusikanterna och stora scenen, sen åt alla det dom ville ha och till sist tittade vi på karnevalståget. En helt oförglömmlig kväll helt enkelt!!!



På fredagen kom mormor och morfar hem till oss för att gå en runda på stan. Mormor gick med mamma och mig ner för att kolla i affärerna och marknadsstånden, medan morfar och pappa gick och kollade veteranbil utställningen i hamnen. Jag fyndade en tröja och mormor en duk, det var bara mamma som inte hittade något. Där tog även mamma och jag vår andra tunnbrödsrulle med kräftor under denna festivalen, mmmmmmmmmmmm så gott!

I lördags vilade jag hela dagen framför filmer på tvn, tills kvällen kom och jag gav mig ut i ösregnet för att gå på en förfest hos vännen Linda. Några timmar spenderades där, med mycket prat med vänner och nya bekanta. Efter det var det dags att ta sig i kragen och gå ut i regnet igen för att hitta något roligt öl tält med lite underhållning. Vi stannade först lite på torget och lyssnade på underhållningen där och åt lite, men efter att ha kollat runt lite insåg vi att det var dött överallt. Förutom alla uteställen där det var en timmes kö för att komma in, så vi bestämdde oss för att vandra hemåt istället.  Så skönt har det nog aldrig varit att krypa ner i sängen, efter att varit ute i regnet i några timmar.

Sen kommer vi äntligen till igår, då det var dags att gå på 20 års kalas för släkten för att fira Elin. Så det var bara att ta på sig sminket igen och klä upp sig igen för att vandra iväg. Kvällen bjöd på jätte god buffe, trevligt sällskap, god hallonglass osv. Grattis än en gång kusinen!

Idag var det stranden som gällde med den underbara vännen Elin!
Klockan tolv styrde vi bilen mot Kollevik, med ett snabbt stopp för inhandling av lunch.
En eftermiddag fylld med skön avkoppling, tjejsnack och en massa massa sol, med ett visst inslag av ett stort molntäcke mot slutet. Timmarna bara rann iväg men det är väl så det ska vara när man har trevligt sällskap!



Tack för att du är den du är!

I eftermiddag har jag och min katt Nelly varit ensamma hemma, då alla andra i familjen var iväg på sina håll! Ibland är det så skönt att bara få vara själv och att det är helt tyst runt omkring en, vilket ibland gör att det är lättare att få fundera och bara slappna av.

Eftermiddagen började med en liten promenad, då jag försöker få upp min kondis igen nu efter att jag har varit dålig. Innan dess brukade jag gå en timme om dagen, men nu är jag inte riktigt tillräckligt stark för det. Så för att jobba upp det igen har jag och mamma börjat med två små promenader igen för att det ska bli som innan. När jag kom hem igen stod det en liten katt innanför dörren som längtade efter sin matte. Hon blev nog rädd att jag skulle lämna henne igen för efter det har hon varit som ett plåster på mig tills de andra kom hem. Först busade vi en massa med studsbollen och myste på golvet och sen satt vi vid datorn, medan hon låg jämte i sin flyttlåda.



Tänk att ett djur kan betyda så mycket! Tillsammans har vi bara myst hela eftermiddagen och laddat batterierna inför en händelserik vecka, då det är festival här i Karlshamn från och med onsdag! 

Idag har det varit lite molnigt här nere, så efter frukosten bestämde jag och mamma oss för att åka till Kristianstad för att titta lite i affärerna. Eller rättare sagt jag föreslog det och övertalade mamma att vi skulle åka, är väl egentligen sanningen. Strax efter elva var vi på väg och efter en timme parkerade vi bilen, bland allt annat folk. Det är nämligen festival i Kristianstad så det var ju fler än vi som hade samma tanke, men det var väldigt behagligt ändå att gå omkring i butikerna.

Jag vrål startade shoppingen genom att hitta en massa fina grejer i de två första butikerna, bland annat två skjortor, tröja och långklänningar! Klänningarna blev jag verkligen super nöjd med, för det var ett sånt oväntat köp, det är inte lätt att hitta en enkel långklänning nämligen utan massa konstigheter. Efter det kände jag att jag fick tänka mig för lite då hälften av pengarna var väck, så då satte vi oss för att äta på Zekes. Där beställde vi in en jätte god ost och skinkpaj med bröd och sallad. Efter det var det dags att gå i lite butiker som mamma ville, som vi inte har i Karlshamn. Ett jätte fint linne inhandlades, annars fick stackaren mest dra på mina kassar. Innan vi åkte hem avslutade vi med fika på Darins, mmmmmmm säger jag bara! Ibland är det mysigt att bara vandra omkring mellan butikerna utan några krav att leta efter något speciellt!

Tack älskade mamma för en jätte mysig dag, du är bäst!  

Det har blivit lite av en tradition att åka ut på Kastellet i Karlshamn och titta på teatersmedjans uppsättning av sommarteater varje år. Igår kväll var det dags för mamma, mormor, min syster och jag att packa fika korgen och bege oss ner till båten som skulle ta oss till Kastellet, en liten ö strax utanför Karlshamn. Efter en halvtimmes väntan bar det iväg ut i den varma sommarkvällen för att se på teatern Ödets makt. Vi hade tur att komma med första båten ut så att vi fick platser längst upp som hade ryggstöd. Varken min nacke eller rygg klarar att sitta någon längre stund utan stöd, men vi var förberedda och hade packat ner en kudde som gjorde det hela lite mjukare. Efter att publiken hade skjutsats ut i tre omgångar var alla på plats och teatern kunde börja. 

Det blev en kväll fylld med sång, dans, humor och lysande skådespel. Tänk att det finns så många som spelar så bra fast de är så unga, helt fantastiskt! Den gamla pensionerade statstjänstemannen Åke föll mig mest i smaken, så tack vare han lever jag nog några år längre av allt jag skrattade igår! Efter första akten var det dags för att vandra till scenplats två och där emellan en tjugo minuts fikapaus. Goda kanelbullar avnjöts i solnedgången innan det var dags för akt två, som bestod av en spännande upplösning med mycket fart och fläkt. Sen vid tio tiden smällde raketerna och det var därmed dags att ta båten in till land igen och vandra hemåt. Till alla er som bor här omkring kan jag varmt rekommendera att åka ut till Kastellet och se teatern, för det är verkligen en sommarkväll att minnas!


 


Kastellet!

Jag tror att jag har plockat världens minsta jordgubbe! Ikväll gick jag min vanliga runda i mitt jordgubbsland för att se om det fanns några goda bär att stoppa i munnen. Förväntningarna var inte så stora då jordgubbarna har blivit allt färre och färre den senaste veckan på grund av värmen. Det började med att jag hittade några stora bär som direkt försvann in i min stora mun, men rätt var det var så hittade jag den stora motsatsen till vad som precis hade försvunnit. Här kommer en bild på fyndet, bestäm själva!

Vilken härlig kväll tillsammans med underbara vänner!
Igår var det bestämt att vi skulle ha grillkväll med några från tjejgänget, men precis innan vi skulle gå ner till Näsviken började det att regna. Helt plötsligt stod vi där med helt ändrade planer, vilket ledde till att vi tillslut hamnade i stan för att gå ut och äta istället. Efter att ha vandrat omkring mellan olika restauranger hamnade vi på Terassen.

Först när vi kom var det fullt på borden ute så vi fick sätta oss inne, men efter ett tag blev det ledigt och då flyttade vi ut i sommarvärmen. Vi hade en jätte mysig kväll, med mycket god mat och ett fantastiskt trevligt sällskap. Ni betyder så mycket för mig tjejer!


 

Josse, Anna och jag!



Jessi och Linda!

Ni ska få den stora äran att få träffa en ny vän till mig!!!
Efter att mamma hade hämtat hem mig från sjukhuset då när jag var dålig och var inlagd några dygn, låg jag helt utslagen i min säng på eftermiddagen. Då jag hade legat där någon timme kom min syster Ida hem och tittade genast in huvudet genom dörröppningen för att se så att jag levde. När hon hade välkomnat mig hem och kramat mig tog hon helt plötsligt fram något bakom ryggen. I hennes hand fanns helt plötsligt en ny vän att ta till då jag tyckte livet var förjäkligt och inte visste vad jag skulle ta vägen...



Träffa Hugo en fluffig, mjuk och kramgo liten hundvalp, som till skillnad från en vanlig valp bara kräver kärlek men varken mat, vatten eller promenader. Nu har den fått en given plats i min säng då den har kommit att betyda en hel del, då jag vet att den gavs till mig av mycket kärlek. Den var till stor hjälp ska ni veta när man var halvt död och tyckte lite synd om sig själv!

Värmen bara fortsätter, så för att vinden skulle fläkta lite begav vi oss ut till Sternö badplats vid middag idag! Väl där ute valde vi en plats där det både var skugga och sol, för att kunna variera. Efter en stund i solen var jag så varm att jag nästan höll på att smälta bort, så jag flyttade in till skuggan men där var det för kallt för mig. Tillslut återstod inget annat val än att gå ner till strandkanten för att känna på vattnet.

Precis när vi kom från parkeringen hade vi stött på några vänner som sa att det enbart var 15 grader i vattnet, vilket verkligen stämde när man stoppade i tårna i vattnet. Ju längre ut man gick i vattnet desto mer isade det och krampade i benen, så efter lite tvekan var jag uppe på stranden igen. Efter lite diskuterande med mig själv kom jag fram till att det inte fanns något annat val än att försöka mig på ett kärringadopp, om jag skulle klara av att ligga i solen igen. Med bestämda steg gick jag ut i vattnet och doppade mig snabbt innan jag gick lika bestämt upp igen. Efteråt var jag extremt glad för att jag hade tagit mitt första dopp för säsongen, för då var nämligen solens strålar riktigt behagliga! Nästa gång kanske jag till och med kan få använda min flytsnabel som vi hade släpat med oss, men som inte riktigt var läge att använda idag....

Dagarna bara går när man är ledig, man behöver inte ha gjort särskillt mycket utan man bara är! Det är okej att ligga i en solstol hela dagen med en tidning, ett glas juice och något gott, för det är väl det som egentligen är semester eller vad tycker ni?

När man är lite handikappad får man hitta på egna lösningar för att saker och ting ska fungera!




Dock kan jag inte påstå att dagarna som har gått har spenderats i en solstol, utan det har varit full aktivitet. Mamma gick på semester i onsdags kväll och hennes första lediga dag spenderade vi med min moster Ewa, mormor och morfar. I Sölvesborg tre mil från där jag bor var det nämligen festival och vi hade bestämt träff med mormor på kyrkbacken där det såldes våfflor och kaffe! Efter att ha avnjutit en god våffla begav vi oss sedan ut på stan för att göra lite fynd, sakta men säkert tog vi oss fram. Skadade människor som jag och Ewa är så fick mamma vara taxi, så att vi undvek några längre sträckor gående. Efter att ha vilat i en solstol några timmar hos mormor och morfar var det dags för en ny vända ner till stan för att lyssna på bandet Calaisa och äta middag. Vi hade en jätte trevlig dag tillsammans och en dag värd att minnas!

Igår var det dags för det första kalaset av två, då vår extra syster fyllde 14 år! Klocka elva var det dags att bege sig ut till landet för att få ett väldigt varmt välkomnande. Efter presentöppning var det dags för god tårta och kakor, jätte mysigt verkligen. Timmarna bara rann på i väldig fart, men det är ju så det ska vara när man trivs med sällskapet!

Idag är det dags för kalas två, då vi ska fira både mormor och morfar! Klockn sex smäller det, då det är dags för middag och trevligt sällskap! Så nu ska jag vila upp mig i en solstol så att jag är riktigt pigg och alert ikväll!

Vilken härlig dag! Vid lunch tid idag fick Elin och jag en inbjudan att följa med min morbro och hans fru med ut på havet. Detta var ett erbjudande jag självklart inte kunde tacka nej till, så tillsammans med två friska person kunde vi två sjuklingar hänga på! Det såg nog lite dumt ut att Elin och min morbro fick bära och fixa allt, medan jag och Ewa (som har brytit 4 revben) stod och tittade på och hade allmänt nog med oss själva. Men men de fick ju alla fall nöjet att få tillbringa dagen i vårt sällskap, så lite nytta gjorde vi kanske....

När alla var på plats i deras båt Bamse, bar det iväg över havet till Bokö! Efter fem minuters åktur var vi på plats och jag som var lite nervös innan för att bli åksjuk kunde andas ut. Sen spenderades hela eftermiddagen i solen kombinerat med lite grillning av goda kycklingburgare och jordgubbar. Efter några timmar ute på havet var Ewa och jag sen väldigt nöjda över vår insats och började sakta längta hem till våra soffor, så då satte vi oss i båten igen och styrde kosan in mot matvik igen!



Jag och Elin solar och äter hamburgare,
frys kyllingar som vi är såg vi alltid till att ha en handduk eller tröja nära till hands!

Precis som vanligt kommer en olycka sällan ensam, när jag låg på sjukhus gick nämligen min mobil sönder. Det är ju precis vad man längtar att sätta tänderna i när man knappt orkar att ta hand om sig själv... En vecka efter jag blev utskriven var det dags att ta tag i mobil problemet, så igår kväll åkte jag och mamma till audio video för att slänga oss in i mobildjungeln. Då tyckte nämligen Therese Arvidsson att hon var tillräckligt stark, både fysiskt och mentalt för att ta in information och fatta ett beslut.

När jag vandrade in genom dörrarna visste jag precis vad jag inte ville ha, vilket var det första jag sa till försäljaren. Det löd så här " jag vill inte ha en ny Sony Ericsson och jag vill inte ha en pekskärm", det första pga att min gamla mobil har krånglat mycket och det sista för att jag inte kan hantera det med en hand. Efter att ha gått igenom hela sortimentet av olika mobiler, kände jag efter en stund att golvet började gunga och att jag fick allt svårare att fokusera på vad jag höll på med. Då detta har hänt tidigare några gånger har jag lärt mig av mina misstag, så den gången sa jag faktiskt innan jag svimmade " jag måste nog sätta mig ner". 

Efter några vingliga steg så hittade jag en fåtölj framför en stor plasma tv, där jag snabbt fick ner huvudet mellan benen! Den stackars försäljaren stod helt chockad vid sidan om mig och tillslut fick han med staplande ord fram "vill du ha ett glas vatten?", vilket jag tacksamt tog emot. Efter en stund kvicknade jag till och då var det dags att kasta sig in i mobil djungeln igen, envis som jag är hade jag ju bestämt mig för att inte lämna lokalen förrän jag hade en mobil i handen. Försäljaren tyckte nog att det var tryggast att jag satt kvar där jag gjorde, därför kom han och visade olika mobil modeller på plats och jag fick känna och trycka för att den skulle passa enhands greppet. Efter ytterligare en stund hade jag bestämt mig för en modell och jag skrattade lite för mig själv när jag gick mot kassan. Modellen som jag hade valt var nämligen en Sony Ericsson med pekskärm, snacka om att verkligen vända i butiken.

Ibland finns det ju faktiskt två sidor av saker och ting och det man ratar behöver inte alltid vara så dåligt... Försäljaren såg allmänt glad ut när vi lämnade butiken, för han såg allt lite röd om kinderna ut där ett tag och nervös över hur han skulle hantera en sån här besvärlig kund!!!!!!

Du härliga sol!!!!!
Nu har jag äntligen fått använda mitt inköpta strand kit, mitt liggunderlag, min flytsnabel och min snygga strandväska. Denna helgen har jag nämligen avancerat från en sjukhussäng till min soffa till ett liggunderlag på stranden! Härligt att äntligen få vara ute lite i värmen och få lite frisk luft, på stranden är det enda stället som jag inte behöver ligga i skuggan utan kan krypa fram i solen. Där blåser det iallafall så man blir inte lika yr i bollen som man blir i trädgården. Premiär doppet har inte kommit ännu, då vi kom överens om att jag skulle vänta några dagar så jag inte får en ny infektion.

Till alla er som har sagt att jag ska ta det lugnt och inte pressa mig för hårt för att orka, så kan jag tala om för er att jag faktiskt känner mig som en riktig filbunke. Jag tar det så lugnt och behagligt ska nu veta, är faktiskt nästan förvånad över mig själv. Det kan ju bero på att jag faktiskt inser att kroppen är väldigt väldigt trött efter den här pärsen.... Skam den som ger sig, snart är jag tillbaka igen som blixten själv!

Nu är det äntligen dags för att påbörja ett fem veckor långt sommarlov, långt borta från allt vad krav och måsten heter! Idag åkte jag för sista gången innan uppehållet till sjukhuset för att gå på en sista tandläkar kontroll hos duktiga Pontus och compani, vilket gick galant. Så nu har jag tänder som förhoppningsvis håller resten av sommaren med, tack vare lite finslipning. Det kändes nästan konstigt att åka där ifrån, med tanke att jag i princip har bott där den senaste veckan, men samtidigt infann sig ett lugn inom mig när jag satte mig i bilen igen.

Tänk att bara behöva prioritera vad jag vill göra och tycker är roligt, ingen annan som drar i en eller där jag behöver fördela min energi till! Nu hoppas jag verkligen att det blir fem såna veckor, att bara ta dagen som den kommer och bara njuta av att vara ledig. Jag var ju ledig förra sommaren med, men då sörjde jag att jag inte kunde arbeta som alla andra osv. Jag visste inte hur jag skulle hantera saker och ting då, nu resonerar jag så istället att jag har en förmån att få vara hemma och pyssla om mig själv och det är något som man ska vara tacksam över och inte tvärtom.

För er som undrar hur det är med mig nu efter min sjukhusvistelse, kan jag tala om att det går framåt sakta men säkert. Energin är fortfarande inte den bästa och jag blir väldigt snabbt trött, men jag lever och har det bra iallafall. Det var som jag diskuterade med några idag, att jag har lika många liv som en katt. Jag är av väldigt segt virke verkar det som, hur dålig jag än är så lyckas jag alltid hitta ett sätt att ta mig upp. Jag har väl dig morfar att tacka för det, ditt dna har något övertag i min kropp!!!!



Sist men inte minst önskar jag er alla en bra sommar!