En Oskriven Framtid

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg så fick jag i november 2008 kontakt med en annan wiplashskadad tjej från Örebro via RTP. Sedan dess har det blivit många mail och även några telefonsamtal, vilket har betytt väldigt mycket för mig under dessa månaderna som jag har varit skadad. När något sånt här händer slungas du in i en okänd värld som inte många förstår. Hon var den första personen som jag träffade som också levde i samma värld, men som hade kommit en bit på vägen.

I söndags eftermiddag skulle vi äntligen träffas öga mot öga, vilket både var nervösa inför när det väl började närma sig. Vi messade om plats och tid och vilka kläder vi skulle ha på oss någon timme innan, spänningen byggdes upp allt mer och mer. Vet inte hur många grodor som hoppade i min mage när jag stod där vid slottet och väntade, det kändes som ett helt stim. Hela tiden flög tanken förbi tänk om hon inte är som den personen som man ha föreställt sig via mail och telefon eller tänk om vi inte alls passa bra ihop.

Helt plötsligt såg jag en tjej i matchande beskrivning komma gående mot mig och det slutade med en stor kram. När vi började prata var alla mina tankar som bortblåsta och allt jag kände var en otrolig samhörigheten med någon som verkligen verkligen visste hur det var. Tror aldrig att tre timmar har gått så snabbt eller att jag har varit så tom i kropp och själ som när jag gick där ifrån.



Tänk att en människa som man aldrig har träffat kan betyda så mycket. Tänk att man kan prata med en person och räkna den personen som nära vän bara för att man har något så starkt gemensamt. Tänk att man kan prata verkligen privata upplevelser och känslor om sin skada direkt med någon som man aldrig har träffat innan. Visst är människan konstig ibland?

Alla runt omkring mig är otroligt värdefulla på olika sätt och betyder mycket för mig! Ni som läser min blogg kanske bara ser mig som en blogg i mängden och att jag inte uppskattar när ni skriver en kommentar eller går in och läser, där tror ni oerhört fel. Bara genom att ni läser ger ni mig ett kvitto på att det som har hänt mig kanske betyder något för er och kan öka er förståelse för er själva, anhörig eller okänd människa som har hamnat i en jobbig situation. Därför menar jag det verkligen när jag säger TACK FÖR ATT NI FINNS!