Dubbel seger!
Efter att jag hade gått klart min utbildning och blivit färdig sjuksköterska blev jag helt sjukskriven från och med januari 2009. Jag gjorde enligt konstens regler och anmälde mig till arbetsförmedlingen så att jag skulle få ut sjukpening från försäkringskassan. Det blev inte så för de ansåg att jag inte hade någin sjukpening grundande inkomst pga av att jag hade pluggat i tre år på högskola. Trots detta har jag jobbat sen jag var 16 år på somrarna och som timvikarie, först som vårdbiträde och sen som undersköterska.
Det räckte inte och försäkringskassan skyllde på att försäkringsbolaget skulle stå för min inkomst pga att det var en trafikolycka och försäkringsbolaget tyckte tvärtom. För att slippa ge upp min lägenhet tog jag kontakt med socialen, som hänvisade till att det var försäkringskassans ansvar. Det hela resulterade i att jag fick packa ner alla mina grejer i flyttkartonger och säga upp lägenheten och flytta hem till mina föräldrar. Ine nog med att man får fysiska begränsningar efter en trafikolycka, man får även gå igenom en psykisk kris när man behöver lämna sitt hem ofrivilligt och ha 0 kr att röra sig med varje månad!
Åtta månader tog det innan jag blev beviljad aktivitetsersättning hos försäkringskassan och fick en liten inkomst varje månad. Äntligen kändes det som man hade blivit trodd och det är faktiskt det som betyder mest! Det tog nio månader innan försäkringsbolaget hade utrett min inkomst färdigt och i måndags fick jag svar från min advokat att de hade fastställt att mina skador hade med olyckan att göra. Det betyder att jag ny kommer få en rimlig summa att leva på varje månad, vilket borde vara en självklarhet för alla människor.
Innan detta hände trodde jag verkligen att Sverige var ett tryggt land att bo i om något hände en och att det fanns en bra skyddsnät. Ack så fel jag hade, istället för att få hjälp fick jag bara en massa besvikelser och anklagelser att de andra myndigheterna gjorde fel men inte den myndigheten som man hade i andra sidan av telefonluren.
Nu är det i allafall löst och istället för att behöva leva på sina föräldrar kan jag nu bli ekonomiskt självständig igen!
Hej vännen! Nu blev jag helt paff, att du redan fått pengar från dem.. är det en engångs summa kan jag förstå men är det varje månad du ska få en summa pengar?? Men hur som helst är det alltid roligt att glädjas med dig också emellanåt! Kramar från mig! // Pea
Usch! Jag blev så upprörd när jag läste din historia. Hur kan det bli så fel? Hoppas att allting kan ordna upp sig för dig och att du slipper gå omkring med smärta.
Kramar från Skåne
Men det måste ju kännas som en seger bara det!! Att kunna försörja sig själv och få känna sig självständigt är mycket mer viktigt än många tror... det gör mycket för ens eget välbefinnande..
Lycka till nu! Kram kram
