Steg ett i styrketräning...
Igår hände ju rätt mycket om man säger så, för att det inte skulle bli för mycket att skriva delade jag upp det i två bitar. Igår var nämligen första gången som jag började med styrketräningen på sjukgymnastiken. Jag varmbadade ju i några perioder som träning på rehab, vilket var jätte skönt och avkopplande men det hjälpte inte så mycket rent fysiskt. Nu var det dags att prioritera träningen igen, efter en period med mycket annat.
Det var mycket känslor inblandade när jag gick in i gymnastiksalen och mötte upp min sjukgymnast Ia! En del av mig ville att jag skulle klara av alla stationerna precis som innan olyckan, men en del av mig var rädd att jag skulle bli besiken på min egen kropp.
Den första stationen var trappmaskinen, vilket överraskade mig positivt. Det gick nämligen bättre än vad jag trodde, så själförtroendet kändes genast lite bättre igen. Sen kom vi till själva styrketränings delen med de olika maskinerna och pilates bollen. Redan på andra stationen kände jag hur min vänster sida var mycket starkare än min höger sida, vilket resulterade till en rätt ordentlig sne belastning. På tredje stationen var det dags för pilates bollen att komma in i bilden, vilket strulade till det ännu mer. Den första saken man skulle göra på den var att ligga på bollen med magen, för att sen arbeta sig upp till ett spikrakt i! Tyvärr var det inte lika lätt som det såg ut, då jag varken fick upp nacken eller höger sidan av kroppen. Efter att överbalanserat några gånger åt höger, så var det dags för att lägga sig ner på golvet med benen på bollen för att sedan göra rumplyft. Jag kan ju tala om att vissa likheter med det lutande tornet i Pisa fanns, höger sidan såg ut som en slak fisk jämfört med den starka vänster sidan.
Så i det stora hela kan jag ju konstatera att jag har rätt mycket att jobba på.... Bara att svälja sin stolhet och acceptera läget, även om det inte är lika lätt som det låter!
