Armarna upp och sträck...

Just nu önskarjag att jag kunde göra såhär, istället för att vara stel som en pinne. En dag i taget så ska det väl gå framåt för mig med! Jag ska bara gå i mot min natur att vara igång hela tiden och ta det lungt och låta tiden göra sitt. För man vill ju inte likna grannen i Beck eller ett teleskop hur länge som helst!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0