Det finns hopp!
Fy vilken månad detta har varit! Ibland undrar jag om jag har varit riktigt elak i ett tidigare liv och att man blir straffad för det i detta livet, eftersom allt hela tiden ska vara så jäkla kämpigt. Det räcker inte med det man har utan det läggs hela tiden på ännu mer saker som försvårar allt.
Efter några dagar med över 39 graders feber och kraftig halsfluss är man äntligen under 38 graders strecket igen och orkar sitta lite upp. Har ont i hela överkroppen efter så här många dagar helt liggande i sängen, kan knappt utgöra var i nacken och skulderbladen jag hade ont innan för allt annat gör lika ont. Så idag blir det att traska runt i huset, utan en livvakt bakom sig. Har hållt på att tuppa av hela tiden i några dagar nu så någon har fått hålla mig när jag har gått till toa och matat mig för att jag inte kunde hålla skeden.
Tack för era värmande krya på er kommentarer!
krya på dig<3
