Nytt år, 2011!

Då var det snart ett nytt år igen, 2011 vilket förhoppningsvis kommer att bli en nystart för mig och alla runt omkring mig. Detta var en mening som jag sa även när 2010 stod inför dörren, men tyvärr blev det inte riktigt så bra som jag hade hoppats på.

För några dagar sedan satt jag och skrev i min dagbok på datorn där jag skriver ner viktiga händelser både positiva och negativa händelser. Dels för att komma ihåg allting längre fram, men även för att skriva av mig och få perspektiv på det hela. När jag gick igenom allt som hade hänt 2010 så insåg jag hur mycket det var, både negativt och positivt. Man tittade igenom allt man hade gått igenom under året och första tanken som slog mig var "inte konstigt att man känner sig trött hela tiden och gör allting bara för att hålla näsan ovanför ytan". När man är i det tycker man bara livet rullar på och fast man får smäll på smäll på smäll, så reser man sig efter att ha tyckt synd om sig själv en stund. En tanke som alltid slår mig när det händer något nytt är, "hur mycket mer ska jag eller min omgivning orka", finns det något stopp liksom.

Saker som har hänt under året är blockaderna i Jönköping som har varit en pärs under ett halvår, men som slutade bra i nuläget men som fortfarande är osäkert framåt. En annan sak som jag brottas med dagligen är att vara i beroende ställning och behöva hjälp, vilket också har satts på sin spets under året. Rehabiliteringen har rullat vidare, med fokus på sjukgymnastiken där det upptäcktes hur dåligt mitt höger ben var och vilken dålig kraft jag hade i nacken, vilket var väldigt jobbigt att inse och fortfarande är. Det har hänt mer under årets gång men jag orkar inte gå igenom allt, med fokus på allt jobbigt.

Positiva händelser är som sagt blockaderna i Jönköping, min 1 procents ökning av mina kognitiva svårigheter på mitt tränings program på rehab och att akupunkturen fungerar så att jag slipper min huvudvärk i fyra till fem dagar vilket är helt underbart. En annan sak som gör att jag orkar är alla fantastiska vänner runt omkring mig, vilket innefattar min familj, släkt vänner och all personal som stöttar mig och hjälper mig framåt! Jag vet inte vad jag hade gjort utan alla er!!!! Tack för att ni finns!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0