Det är inte lätt.....
När man får en skada som vänder upp och ner på ens liv kommer man in i en helt ny värld, en värld som hela tiden förändras. Hela ens liv går ut på att anpassa sig efter de nya spelreglerna och acceptera att man har nya förutsättningar att leva efter, vilket innebär att man måste göra saker och tänka annorlunda. Precis när man tror att man har hittat ett nytt sätt att leva och att man har fått kläm på reglerna, ändras förutsättningarna igen och det känns som om mattan rycks bort från ens fötter.
Helt plötsligt är du tillbaks på ruta ett där du ska ställa om dig både känslo och tankemässigt. Jag har kämpat med detta så länge nu och spelreglerna och förutsättningarna har ändrats gång på gång. Sen kom den dagen alla hade väntat på hela våren, men glädje känslor har blandats med sorg över att det helt plötsligt blev konkret. Så än en gång får jag förändras och anpassa mig till något som jag egentligen innerst inne inte vill veta av....
Man kämpar och kämpar för att anpassa sig till ens nya liv och förutsättningar, men hur många gånger ska man behöva anpassa sig? Hur länge ska man orka kämpa? När tar den där sista droppen av energi som man hela tiden lever på slut?
Det är verkligen ingen som ska påstå att det är lätt att vara skadad......
Ja, livet kan vara för j----gt, men det måste bara bli bättre snart. Solen skiner idag och jag blir glad över det. Vi hade jätteroligt i lördgs, och man känner sig ung på nytt. Kram mormor
