Tjejen på nätet!
Blir så glad när jag går in här och det är en liten kommentar! De senaste kommentarerna har varit från några av er som för mig är okända, vad jag vet iallafall! Det värmer i mitt hjärta när ni skriver att ni gillar bloggen eller att ni har fått tips om ett hjälpmedel eller dosett och så vidare. För det är ju det bloggen handlar om att hjälpa varandra, stötta varandra eller tipsa varandra. För vi är så många som känner oss ensamma i vår skada trots att vi har många runt omkring oss som stöttar och finns där på många sätt och vis. Ni som är nya på denna sidan och har en wiplashskada eller har anhöriga eller bekanta som har det, hoppas jag känner igen er i det jag skriver!
För det var så jag kom in i denna gemenskapen bland personer som är i samma situation, när jag var nyskadad hittade jag en blogg om en wiplashskadad tjej som var några år äldre än. Det var som en klump lättade när jag första gången vandrade in på hennes sida, för en gångs skull behövde jag inte förklara utan allt hon skrev var något som jag lika gärna kunde ha sagt. Den här tjejen och jag har fortfarande kontakt, ändå är det snart två år sedan vi mötes på nätet! Tack tjejen för att du alltid stöttar, lyssnar och framförallt förstår!!!
Hoppas att ni som är känner likadant som jag kände och att det kan vara en liten glädje i allt det jobbiga som det medför att vara nackskadad!
Vad fin du är!!!jag tror på din framtid,försök bara våga tro på dig själv och våga ha mål. Små mål hela tiden.Men för sådana sköra individer som vi, tar det mycket längre tid för.Håll ut...Påkörd 1996 kunde inte ta hand om min ungsta dotter 2003 armarna la av.Dom säger att jag har fibromyalgi.Söker inte hjälp längre,det är tyvärr inte mycket att göra.Jag försöker hjälpa mitt inre till ett rikare liv med mindre smärta.Jag har kommit en bra bit,vill nu utbilda mig till fibro/holistisk yoga i Västerås.Hon har "haft" samma broblem som oss.Livet går vidare,men på ett annat plan.Jag har mycket mindre symtom och äter panodil forte ibland.Går äldrig på några behandlingar längre och är inte sjukskriven.Har blivit lite sämre nu,men och andra sidan var det värt det!!!jag har en nätbutik/butik i hemmet säljer inredning i Tranås min hemstad.Jag är sååå lycklig för det.(Har jobbat som frisör)Så nu får jag köra mer på min man och bara ladda batterierna, så jag sover på nätterna och tar mindre tabletter.Tabletter är ju skiiit för kroppen.Försök läka kroppen så normalt som möjligt...Det vinner man på i längden och lyssna på din kropp.Du vet oftast bäst av alla specialister där ute.Var rädd om dig.Jag har en powerplate från England billigare där.Hör görna av dig!Gå gärna in på min blogg.Harmoni&Heminredning där jag kommer skriva om mina helvetes plågor livet som var och vägen till ett mer hopp fullt liv.Jag började jobba 25% och det var ett rent helvete,men var inte rädd för smärtan vänder och kroppen vänjer sig vid dom nya rörelserna.Det blev 60-70% i en inredningsbutik till slut Kungsbacka.Jag är fortfarande gift ha,ha.I och med att man får ju ett humor när man lider av smärta.Men vi har kämpat och jag skulle aldrig vilja byta karl,för jobbigt!!!Två underbara flickor,Stella 8 Hanna 10 det var värt att föda dom även om man blev värre...Kroppen är unik,hata inte dig själv allt för mycket bara,var rädd om dig och lysssssna på din kropp och på din mag känslan.
Mitt mål var att bli nästan frisk när jag fyllde 40,men det gör jag i sommar så det är ju kört.Det får väl bli 45,jag ger mig aldrig!!!
OBS:Rabattkod till dina läsare om du nu vill ge ut den på din blogg är 2222, om dom nu handlar något i min nätbutik!Jag ska lägga in din länk i min blogg också...
Många läkande kramar i från Katarina
Har du fått min kommentar tidigare idag? Är osäker om den gick igenom...
Hej Katarina!
Dina ord värmde och även om det låter hemskt, så känns det skönt att det finns flera som känner likadant! Försökte hitta din blogg, hade varit kul att kolla på den! Hoppas du ser detta och kan skriva din blogg adress i en ny kommentar!
Många kramar Therse och tack än en gång!
