En Oskriven Framtid

Tänkte dela med mig av lite nya bilder på Caspian, som uppfödaren hade lagt ut på deras hemsida. Dessa bilderna är från i måndags, då de fick vara ute för första gången!




Caspian är till höger!




En lite besvärad Caspian till höger som inte vill vara med på kort!




Hela C-kullen!

4 dagar har gått sen jag bloggade sist och vissa av er undrar nog vad jag har tagit vägen! Tiden och orken till att blogga har inte funnits där då jag igår ställde till med tjejmiddag för min närmaste vänner. Fyller år på fredag, så det var ett sätt att fira samtidigt som jag kände att jag ville ge mina vänner en kväll där jag visade hur mycket de betyder för mig. Det är nämligen inte så ofta de får någon avancerad fika eller mat när de är här på grund av att jag inte orkar ta tag i det.

När man har en wiplashskada ingår kronisk trötthet i den problematiken. Ni som är friska vaknar varje morgon med en full hink energi efter ha sovit gott en hel natt, energi som räcker till alla era aktiviteter som ni vill göra under dagen. För oss som lever med smärta är det lite annorlunda, för hur mycket eller hur bra jag sover en natt vaknar jag ändå bara med halv full hink energi. Då förstår man ju rätt snabbt att den ekvationen inte går ihop med en hel dag. För att orka med alla måsten och aktiviteter man vill göra måste man prioritera och balansera sin energi. Gud vad jag hatar de orden ibland, vissa dagar önskar man att man bara kunde leva så som man ville utan att kroppen ska ha makten att bestämma vad man ska göra.

Den här bristen på energi och många måsten, gör att mina vänner/familj ibland kommer i skymundan. Jag väljer då att hellre träffas en stund och bjuda på köpta kex, än att jag ska stå och baka och sen inte orka träffas. I lördags valde jag att gå "all in". För att göra det krävdes planering under hela veckan, hushållning med vila, planerad mat som gick att göra under två dagar med mera. Jag valde att ge mer än god mat och trevligt sällskap, jag valde att ge mina vänner en del av mig själv för en kväll! En del som jag önskar att jag kunde visa betydligt oftare, men där den smärtan och tröttheten som jag känner idag gör det omöjligt!

Tack mina fina vänner för en underbar kväll!

Önskar alla mina fina läsare en riktigt god jul!
Hoppas att ni får en mysig julhelg med nära och kära och många fina paket!

Så många minnen och oro från olycksdagen som kom över mig på bara en sekund...
Detta önskar jag inte min värsta ovän, svälla låt det inte hända henne något!

Klockan tio i morse drog vi igång julgodis baket hemma hos familjen Hubinette.
Vi har lite tradition att baka tillsammans några vänner och jag. Idag stod kola och risknäck på schemat och gott blev det också! Vilken mysig stund man kan ha tillsammans, bara genom att vara tillsammans med personer som man verkligen tycker om och som ger en väldigt mycket glädje. Sådana vänner behöver man aldrig be om hjälp eller förklara hur man mår, de bara ser rakt igenom en.

Världen är verkligen orättvis ibland...
Varför drabbas vissa av allt, smäll efter smäll medan vissa andra kan leva ett relativt obekymrat liv! Även om man är stark, så kan det bli för mycket..


Du vet att mina tankar finns hos dig!

Våra husdjur är inte bara ett djur utan även en viktig familjemedlem. De har sina egenheter, men känner även till våra och det är väl de ens familj ska göra. De älskar oss oavsett och vi dom!

Förra veckan blev min mosters häst sjuk och just nu kämpar han för att bli bättre igen på djursjukhuset. Många tankar har gått både till min moster och lilla Olli i helgen och fast man inte har träffat honom mer än en gång bryr man sig oerhört! Min moster har nämligen bara haft Olli i knappt en månad, men det går snabbt att få oerhörda känslor när allt känns rätt. 

När någon i ens närhet blir sjuk, blir man genast mer tacksam för det man själv har och värdesätter verkligen dess värde. Men varför gör man inte det hela tiden, för de betyder ju oerhört mycket hela tiden. Men man tar lätt alla familjemedlemmar förgivet och de bara finns där, men det är ju faktiskt viktigt att visa sin kärlek hela tiden. Så ge er mamma, pappa, katt, hund, häst, syster, mormor, morfar, bror, kusin, moster eller vem det nu kan vara en extra kram när ni träffar dem och visa hur mycket de betyder för dig!

Vi håller tummar och tår att allt ska gå bra Olli och våra tankar finns hos er hela tiden!

Innan sommaren som har gått tog jag beslutet att min katt Nelly skulle få bli utekväll istället för bara innekatt. Från början skaffade jag Nelly när jag bodde själv i lägenheten och det var där jag trodde att vi skulle få utforma våra liv tillsammans. En månad efter att Nelly hade flyttat hem till mig, hände olyckan som förändrade bådas liv.

Nelly och jag tog vårt pick och pack och flyttade hem till mamma och pappa i deras hus. Nellys ytor att röra sig på tredubblades och hon hittade sin favorit plats i badkaret. Länge tänkte jag ändå att hon och jag skulle flytta tillsammans igen, så vi valde att vänja henne vid selen så att hon kunde vara ute i koppel. Detta älskade hon verkligen, men hon var lite frustrerad när man inte hann med att förflytta sig i hennes jakt på en mus eller fjäril. 

Ju längre tiden gick har jag insett att jag ville ha med henne till den nya framtida lägenheten för min skull, då jag verkligen älskar henne. Men det var ju bara det bästa för mig, för henne är det bästa att få vara kvar i det huset och tomten som hon är uppväxt på. När jag hade insett det, bestämdes det att hon skulle få bli utekatt så mycket hon ville. 

Och idag är jag otroligt glad över att hon fick friheten, för hon älskar verkligen att få sitta på sitt lilla berg eller ströva runt i trädgården och jaga. Det roliga är bara att nu när vädret börjar att bli dåligare, blir hon mer och mer en innekatt igen. För hon gillar verkligen inte när det är vått ute... Men nu får hon iallafall valmöjligheten att välja själv!

Då var det äntligen helg och jag har börjat morgonen med en behövlig sovmorgon. Att sova blir nog en stor prioritet denna helgen, för att kunna vara i bästa skick på tisdag. För då är det nämligen dags för ingreppet i nacken igen i Jönköping hos överläkare Mats Persson. Så det gäller att vila så mycket jag bara kan! Berättar mer om detta när det börjar närma sig....

En liten utflykt idag blir det dock, för jag ska nämligen en liten runda till djuraffären för att köpa ett reflex halsband till min katt Nelly. Det börjar ju bli mörkare och mörkare nu när hon är ute och då ser ju inte bilarna henne, så jag tänkte att jag skulle göra det bästa jag kan för att inget ska hända. Nackdelen för mig när jag går in i en djuraffär är att jag oftast kommer ut med mer än det jag ska ha, för jag tycker hon även är värd en leksak eller två. Löjlig man är ibland, men hon är ju min lilla "bebis". Hon tar hand om mig och jag tar hand om henne!

Ha en trevlig helg!



Nelly gillar att vara med när något händer i huset,
här var det en spegel som skulle upp på väggen!

Idag fyller min älskade mamma år och ikväll blir det lite firande bara familj, för att sedan slå på stort på lördag! De flesta säger väl att ens mamma är den bästa mamman som finns och jag och min syster kan bara hålla med. För oss är hon nämligen den bästa som finns!

Vi skrattar tillsammans, vi gråter tillsammans, vi upplever saker tillsammans och vi finns där för varandra. Jag vet inte hur många läkarbesök mamma har varit med på, hur många papper vi har läst tillsammans som man knappt förstår, hur många olika ansökningar vi har tagit oss igenom eller hur många kriser vi har gått igenom tillsammans!

Tack för att du är den bästa mamman i världen för oss, vi älskar dig över allt annat!!!!!

Innan denna låten började spelas på radion hittade min syster den på you tube och visade mig den. Det bara högg i hjärtat första gången jag hörde den. Låten handlar om hans kärlek till hans flickvän som har blivit sjuk och inte klarar sig själv. Den här sången av Chris Medina (What are words) symboliserar så mycket vad jag känner för de jag har nära mig. Ni har offrat så mycket för att vara kvar trots allt som har hänt och för mig beskriver denna texten just det, att kärlek övervinner allt. Ni betyder allt för mig!


Anywhere you are I am near, anywhere you go I will be there.
Anytime you wispher my name. You will see.
Every single promise I wiill keep, cause what kind of guy would I be if I was to leave when you need me most?

What are words if you really don´t mean them when you say them?
What are words if they´re only for good times then the don´t?
When it´s love yea you say them out loud, those words they never go away.
They lives on even when we´re gone.

And I know an angel was send just for me and I know I´m meant to be where I am and I´m gonna be. Standing right beside her tonight and I´m gonna be by your side, I would never leave when she need me most.

What are words if you really don´t mean them when you say them?
What are words if they´re only for good times then the don´t?
When it´s love yea you say them out loud, those words they never go away.
They lives on even when we´re gone.

Anywhere you are I am near, anywhere you go I will be there.
And I´m gonna be here for ever more.
Every single promise I wiill keep, cause what kind of guy would I be if I was to leave when you need me most?

I´m forever keeping my angel close!


Här kommer en översättning på svenska för er som har svårt för engelskan, allt kanske inte stämmer helt men jag försöker så gott jag kan.


Vad du än är kommer jag att finnas nära, var du än går kommer jag att vara där.
När du som helst viskar mitt namn, kommer du att få se.
Vart enda löfte kommer jag att hålla, för vilken kille är jag om jag går när du behöver mig som mest?

Vad betyder ord om du inte menar dem när du säger dem?
Vad betyder ord om de endast gäller i goda tider och sen inte alls?
När det är kärlek säger du dem högt, dessa ord försvinner aldrig.
Dom lever vidare även när du har gått bort.

Och jag vet att en ängel var sänd för just mig och jag vet att det var menat att jag skulle vara där jag är och kommer att vara. Står här vid hennes sida ikväll och jag kommer att fortsätta att vara vid hennes sida, jag skulle aldrig lämna henne när hon behöver henne som mest.

Vad betyder ord om du inte menar dom när du säger dom?
Vad betyder ord om de endast gäller i goda tider och sen inte alls?
När det är kärlek säger du dom högt, dessa ord försvinner aldrig.
Dom lever vidare även när du har gått bort.

Vad du än är kommer jag att finnas nära, var du än går kommer jag att vara där.
Och jag kommer att vara här för all framtid.
Vart enda löfte kommer jag att hålla, för vilken kille är jag om jag går när du behöver mig som mest?

Jag håller för alltid min ängel nära mig!



Klicka på länken här nedan om ni vill se videon!

http://www.youtube.com/watch?v=nQY4dIxY1H4&ob=av2e

Idag var det dags för en efterlängtad lunch med två av mina bästa vänner. Vi har inte lyckats fått ihop något på länge och saknaden har varit stor. Man är så van att de finns där vid min sida och bandet har ju bara blivit starkare sedan olyckan. Jag har kunnat gråta på deras axlar, vi har kunnat skratta tillsammans även då allt är jobbigt, de har fått mig att glömma allt det jobbiga för en stund då livet har varit kaos! De har helt enkelt ställt upp så som bästa vänner ska göra både när livet går i vågor!

Tack för att ni finns tjejer, ni betyder mycket för mig!

Blir så rörd av all omtanke som ni visar för mig på olika sätt. I eftermiddag när jag kom hem från rehab låg det ett vitt kuvert på köksbordet med mitt namn på. Jag blev genast nyfiken på vad det innehöll, då det var handskrivet. Tråkiga/jobbiga/viktiga brev brukar nämliga vara skrivna på datorn. Ur det öppnade kuvertet kom ett otroligt fint handgjort kort. När jag tittade i kortet såg jag att det var från några underbara vänner i Skåne. Tusen tack Cajsa och Krille för ert väldigt vackra kort och era värmande ord, det betydde väldigt mycket för mig. Tårarna var väldigt nära idag, av glädje och känslor från er STORA omtanke!

Jag har haft en sån fruktansvärd tur att fortfarande ha kvar så många fina vänner i min närhet, trots att mitt liv har förändrats. Trots att det inte riktigt finns ork att träffa alla särskillt ofta, eller att fixa en massa när man väl träffas, eller att ta upp luren att ringa någon när man är för trött så står ni ändå kvar i vått och torrt. Vet inte vad jag har gjort för att förtjäna detta, men gud vad tacksam och rörd jag är att ni finns!

Ni är en del av det som gör att jag orkar kämpa vidare.....

I tisdags tog jag och min syster "lilla" bilen till mormor och morfar i Sölvesborg, för en liten semester på tre dagar. Här hemma börjar nämligen allting bli vardag igen, då mamma och pappa tillsammans med de flesta andra har börjat jobba. Med det följer brev, telefonsantal och saker att göra igen. För att njuta en sista vecka innan allt drar igång bestämde vi oss för att förlänga semestern lite genom att åka iväg.

Jag har sagt det innan, men jag säger det igen! Mormor och morfar är de bästa i hela världen, de har alltid ställt upp för alla sina barn och barnbarn oavsett vad som har hänt. Tillsammans har vi både skrattat och gråtit över jobbiga saker. Vi har även upplevt mycket fina saker tillsammans, då de alltid har prioriterat att vara tillsammans med oss. Vår generation har tagit till oss och lyssnat på deras erfarenheter och kunskaper och de tvärtom till oss.

Som sagt i tre dagar har vi varit tillsammans och bara njutit, vi har spelat kort med morfars fina hemmagjorda kortspelsställning till mig och vi har varit ute och gått. Vi har även spenderat många timmar och bara suttit och pratat, vilket är super härligt! Tack för dessa fina dagarna, ni är bäst glöm inte det!

Idag fyller min kära lillasyster 23 år! Därför vill jag tillägna detta inlägg till en av mina skyddsänglar. När olyckan hände förstod varken jag eller mina närmaste vilken stor grej det skulle bli av min nackskada, då alla läkare och sjukgymnaster sa att det nästan alltid gick över. I mitt fall gjorde det inte det och mitt liv förändrades på en timme, med förändringarna i vardagen följde att jag inte kunde göra allt som jag hade gjort innan. Ida som då jobbade halvtid tvekade inte en sekund då hon hoppade in i min vardag som en extra hand. Då visste hon inte att det skulle vara så länge som det har varit.

Genom att hela tiden ställa upp för mig, har hon klivit in i den storasyster rollen som jag hade innan. För att hjälpa och stötta mig har hon offrat tid för sig själv och istället för att ta möjligheten att fly när det har varit som jobbigast har hon istället ställt upp ännu mer. Jag kan inte vara mer stolt över att ha en sån fantastisk syster som jag är! Tack för all tid du lägger på mig, allt ansvar, all kärlek, all omtanke!

Ett stort grattis syrran på födelsedagen, jag älskar dig!

Nu har jag äntligen gjort det!!!! Alltså tagit mitt första dopp i havet för denna sommaren, vet inte om det egentligen är något att vara stolt över utan istället skämmas över att man inte har gjort tidigare. Till mitt försvar har jag att jag egentligen är en stor frys kyckling, som vi säger här nere i Skåne. Antingen sitter jag i solen när det blåser eller i skuggan med filt då det är för varmt i solen, då jag inte riktigt klarar av värmen sedan olyckan på samma sätt som innan. Blir jag för varm känner jag bara hur hela huvudet snurrar till och jag blir tröttare än vanligt. Detta betyder att jag egentligen bara solar vid havet där jag inte blir för varm, därför har man inte heller haft något behov av att bada.

Idag fick vi möjlighet att följa med min morbro ut till Bokö i Karlshamns skärgård, vilket var helt underbart! Vi var ett helt gäng, som bara njöt av varandras sällskap, mat och värmen. Med det kom även grupptrycket till ett dopp, de flesta satsade och kastade sig i havet. Så jag tänkte nu eller aldrig, jag kan ju inte säga att jag inte har badat en ända gång. Så simpuffen åkte på höger armen, för att hjälpa till att hålla mig flytande och folket var i närheten som back up. Jag stod en stund på badbryggan på båten och tänkte på vad jag skulle göra, men sen tog jag steget och kastade mig ner i djupet. Jag försvann under vattnet och kom upp dränkt som en hund, snabbt men säkert. För jag kan lova att de 20 graderna som var på vattenytan, halverades nere på botten. Men nu är det gjort, min kropp har fått denna sommarens saltvatten behov stillat!

Vill säga ett stort tack till er som har skrivit en liten kommentar, jag har läst alla betryggande och omtänksamma ord! Vet att ni är några stycken som har undrat om jag har läst eller inte, blir lite si och så att vara inne på nätet på sommaren. Hoppas att ni står ut ändå och finns kvar i augusti när allt börjar på riktigt igen, för då blir det mer regelbundna inlägg. Nu i semester tider skrivs endast ett inlägg när lusten och orken faller på!

På måndag åker jag tillsammans med mamma, pappa och min syster till Gotland för lite "riktig" semester. Det är först när man lämnar huset som man slipper allt, alla samtal och brev och så vidare. Då väljer man själv när mobilen ska vara på eller inte, för ibland behöver nog alla människor en liten paus från att vara nådd. Ibland önskar jag att man slapp ha mobilen med på promenaderna, men för trygghetens skull funkar inte det. Det hade annars varit så härligt att gå längs havet och bara fundera och njuta. Men det har varit för många fall för att känna sig trygg utan. En annan fördel när man åker iväg är även att man bara kan vara "Therese" inte skadade Therese. När man möter nya människor väljer du själv hur mycket av insidan du vill visa, du kan välja ut delar av en själv som du vill visa upp. Det funkar tills man kommer i situationer där ditt handikapp eller smärtgenombrott inte längre går att dölja. Efter att ha levt med ständig smärta och ett funktionshinder i snart tre år, så vet man vilka situationer som man behöver hjälp och inte. Man blir då även en jäkel på att dölja hur ont eller hur svårt man har för en sak, för ibland vill jag att ni bara ska se mig som person inte hur armen hänger eller stel jag är när jag rör mig.

I en veckas tid är vi på Gotland och jag ska bara njuta av att vara på semester som alla andra. För när alla förberedelser, mediciner och hjälpmedel är nerpackade är jag som vilken turist som helst!!!
Bon voayage (hoppas det stavades rätt)!!!!

Lördagen den 16 juli ringde bröllopsklockorna i Carl Gustavs kyrka i Karlshamn för det fantastiskt vackra brudparet Malin och Ronne. Malin och jag blev väldigt nära vänner under sjuksköterske utbildningen och under de åren träffade hon Ronne för första gången, därifrån har vi fått följa deras kärleksresa. Bröllopsplaneringen har varit i full gång länge och i julas blev jag och en annan vän tillfrågade om vi kunde vara Malins brudtärnor. Lyckan var fullständig och vi kände oss väldigt hedrade att vi fick detta uppdraget.

Dagen i lördags började med besök hos frissan för oss alla tre, för att sedan bege oss vidare till en fantastisk fotografering i gammaldags miljö. Kidde en av bestmannen var en klippa över alla trösklar och trappsteg, det är ju inte helt lätt att ha långklänning och en dålig fot i den miljön. Fotografen var jätte duktig och fick fram det bästa av alla och brudparet bara glänste av lycka på alla kort!

Efter fotograferingen var det dags för vigseln i kyrkan och vi alla sju stod nervösa i sakristian, medan vi hörde hur allt fler människor gick in i kyrkan. Klockan tre slogs portarna upp för brudföljet som bestod av brudparet först fram, sen brudtärnorna, sen brudnäbben (brudparets lilla vackra prinsessa) och sen de två bestmännen. Det var inte många ögon som var torra under vigseln, då de sa ja till varandra och blev man och hustru.

Efter mycket riskastning och fotografering av anhöriga utanför kyrkan var det dags att bege sig till festen på Saltsjöbaden, en lokal precis vid havet här i Karlshamn. Där möttes vi av en fördrink och snittar, medan vi väntade på brudparet. När de hade kommit gick vi in i den otroligt vackert dekorerade lokalen för att avnjuta en väldigt god tre rätters middag. Kvällen var helt underbar, med fantastiska tal, lekar, dans, trevligt sällskap och dans. 

Det vackra brudparet!



Såhär såg jag ut när jag var färdig hos frissan!



Detta är en oförglömlig dag i mitt liv och den var verkligen värd all extra smärta och trötthet som knockade mig dagen efter. Trots att varenda muskel och ben i kroppen värkte när jag vandrade hem vid midnatt, så hade jag bara ett stort leende på läpparna. För detta är ett uppdrag som man betyder väldigt mycket att få i förtroende!
Tack Malin och Ronne för att jag fick vara med att dela denna dagen med er!

Vill önska er alla en riktigt glad påsk med denna lilla bild! Igår kom det en väldigt söt liten påskakärring och knackade på dörren, med kvast och allt. Lilla söta Moa du tillsammans med mamma Malin och vännen Rosa förgyllde min dag! Det är ju det lilla som sätter guldkant på tillvaron, så njut av det fina vädret i påsk, ät gott och njut av att ha underbara människor runt omkring er! För det tänker iallafall jag göra, för nu behövs all kraft i världen för att klara av de nya utmaningarna som väntar!







Vilket litet charmtroll!